Låt mig direkt erkänna att det var med stor tveksamhet jag tog mig an detta vin. En glittrande, guldflejkad box med zinfandel är knappast det vin jag spontant hyllar, dessutom från södra Italien och inte från det land där denna druvsort tillhör nationalklenoderna. Fast samtidigt är jag en konsumentjournalist envist som hävdar att varje vin ska bedömas utan fördomar om vare sig omslag eller innehåll. Utan sådana skygglappar måste jag erkänna att detta är en fullgod zin, precis som namnet anger, och ett fynd för dig som vill ha ett absolut lättgillat, okomplicerat, saftig och bärigt, otvunget rödvin som samtidigt är både ärligt, välbalanserat och druvtypiskt, utan överdriven sötma och med all fruktsyra i friskt förvar.
Efter en första klunk gjorde jag något lika trotsigt mot gängse gastronomiska fördomar: jag hällde upp ett glas till knaperstekt blodpudding med rimmat fläsk. Jag uteslöt de lingon som många anser nödvändiga till denna radhusbiff och kunde då konstatera att vinet fyllde samma uppgift och framför allt gjorde denna budgetlunch till en riktig festmåltid.
Det är inte det vin jag stolt visar fram på det stora kalaset med krävande gäster som jag vill imponera på. Men till en generös buffé och gäster av skilda slag funkar det alldeles utmärkt. En grillad kyckling, pizza, spagetti med köttfärssås – ja, tillfällena är många då det inte krävs mer av vinet än att det ska fylla sin plats i både glas och mun. Då har du här ett gyllene tillfälle!