Philippe Benoit Bordeaux 2015

För mig och alla andra vinkännare med minnet i behåll är det en lisa för själen att Bordeaux återigen lyser på stjärnhimlen. 'Äntligen hemma', brukade vi säga när det dök upp denna hermelin bland de katter som i övrigt översvämmar vinlistan. Det var väl både tramsigt och nördigt, men visst är Bordeaux det vindistrikt som bildat skola för vinmakare i så gott som alla andra väderstreck. 

Ett av de första renässansvinerna på detta nygamla recept har du här i uppdaterad årgång och då inte vilken som helst. När det gäller Bordeaux handlar nämligen inte datummärkningen om bäst-före-datum, utan tydliggör vinårets kännetecken. I detta fall anses 2015 ha varit ovanligt lyckat och jag kan inte annat än instämma. 

Färgnyansen är, fortfarande efter elva år, ungdomligt blåsvart, doften fruktig och (gissar jag, för varken etiketten eller Systembolagets hemsida avslöjar något om druvkompositionen) påtagligt dominerad av merlotdruvan som kännetecknas av en småknäckig frukt och arom som drar mot sockerkaka och kanderad frukt. Smaken förstärker detta intryck, samtidigt som den understryker det som är bordeauxvinets tveklösa kännetecken: en pregnant garvsyra som kräver något på gaffeln, men som då lyfter både mat och vin till en högre nivå än på egen hand. Det är inte överdrivet fylligt, eldigt eller geléfruktigt, utan bara klassiskt vinöst på ett sätt som kanske kräver sin gom, men som är att föredra i längden.

Att hitta en sådan här välgjord och god Bordeaux till det här priset får ju hjärtat att slå lite starkare på en gammal vinälskare. Att det finns mogna viner som detta att tillgå för 119kr är svårslaget. Alla klassiska komponenter finns på plats. Mörk, dov fruktighet tillsammans med det fransmännen själva brukar kalla sous bois som enkelt översatt är den mylla man kan stöta på vid en höstpromenad i skogen.

Det är en kombination av multnande löv, mossa, svamp i en härlig kakofoni. Därtill finns toner av tapenade, svart thé och tobak. Druvsorterna Cabernet Sauvignon och Merlot excellerar. Passar alldeles utomordentligt väl till goda grillade köttbitar eller långkok på exempelvis oxkind. Men en personlig favorit är ändå konfiterat anklår. Då är den gastronomiska lyckan på plats.

Detta vin har utan tvekan en given plats i mitt hem. Låter jag smått förälskad så stämmer det!

Att det är kris i Bordeaux betyder inte att vinerna har förlorat sin lockelse. Tvärtom håller de sedvanlig klass, men numera till ett pris som sänkts rejält (ända upp till en tredjedel) redan på hemmaplan. Förhoppningsvis kommer det att leda till en renässans och på så sätt samtidigt få fler och fler vinälskare att sträcka på sina smaklökar och förstå att det inte är det söta vinet, utan det stringenta, som vinner i längden. Ett utmärkt prov på detta har du här!

Doften är ett skolexempel på vardagsbordeaux, klassiskt i alla avseenden med frukt- och garvsyra i behåll – och det trots att vinet uppvisar en imponerande mognad på 14 år efter skörd. Vad kan konkurrera med det?

För sitt pris är det fenomenalt, om än inte publikfriande. Därmed inte sagt att det är ett kännarvin. Runt grundpelaren av syra finns en varm alkohol och en mjukgörande ekvanilj som smeker smaklökarna. Lägg därtill något på gaffeln och du har en fullträff som förgyller måltiden varje dag.

Redan färgen skvaller om att här har vi ett rödvin med några år på nacken. Generellt har unga rödviner en djup, tät och nästan blålila färg men när vinet har lagrats några år brukar det bli aningen ljusare och anta en mer tegelfärgad nyans. Det här vinet har just lite mer tegel i färgen. Lovande!

Doften avslöjar ursprunget. En direkt och generös doft med drag av vinbär, örter, tobak, lite läder och rostat kaffe. Toner som jag brukar associera med bordeaux-vin. Dragen från doften kommer igen i smaken som dessutom är balanserat med liten syrlighet och viss längd. Kul att det går att hitta bordeaux med lite ålder och skön stil utan att ha behöva punga ut med flera hundra kronor. Det räcker med en dryg hundralapp i det här fallet.

Servera gärna vinet till något fransk-inspirerat typ stekt entrecôte med bea, pommes och tomatsallad. Det kan aldrig gå fel.