Riesling ändå. Personligen har jag en lång och passionerad kärlekshistoria med druvan. Även från andra ursprung än Tyskland levererar den, rätt hanterad, för det mesta och charmar mig i alla sina olika skepnader. Från knastertorrt till tropiskt fruktigt, ibland halvtorrt och faktiskt hela vägen in i mål med de sent skördade varianterna, drypande honungssöta men fortfarande vitala på grund av den pigga syran. Riesling har alltid rak rygg, hög svansföring och en syra "to die for".
Här har vi en torr, tysk version med härlig fräschör, spänst och stringent syra. Den fina fruktigheten ger dock vinet ett moget och tropiskt intryck av saftig vit persika, ananas och melon men vänta, det finns fler lager. Nashipäron, gröna krispiga äpplen, citronzest, grapefrukt, jordnära mineraltoner och en antydan till vita blommor. Rent, snyggt, gott. Kriminellt gott kanske till och med, haha.
Matcha till allt vad gäller skaldjur och fisk, gärna med lime, citron eller annan typ av syra inblandad. Smakspegla vinet i krabbsalladen med zest eller lite filéer från citron, smaksätt aiolin eller dressingen med lime, grape eller citronsaft. En bra kompanjon även till sushifrossan eller till asiatiska kökets smaker. Plus för ekologiskt odlade druvor. Tack GW!