Billy White är stjärnkock med lång erfarenhet och en imponerande meritlista från bl.a St. John i London, Fäviken och Mathias Dahlgren. Ursprungligen från England men numera bosatt i Sverige. Under flera år basade han över Rosendahls trädgårdscafé på Djurgården men under tiden tog en annan passion över mer och mer: Traillöpning - och helst så långa lopp som möjligt, sk. ultralopp uppåt 100 km. Idag kombinerar Billy matlagning med att arrangera flertalet traillopp där Sörmlands 100 trail run i september är det största. Han filar även på lanseringen av ett öl, speciellt utvecklat för maximal återhämtning och har skrivit boken ät-spring-njut.
Bor: På landet utanför Nyköping
Familj: Fru Christin, barnen Walter (13) & Mimmi (8), katten Fred
Gör: Kock i grunden, sen startade jag en serie traillopp — och nu lanserar vi vårt senaste projekt, Mineral Brewing
Aktuell med: jobbar just nu med att arrangera traillopp som Sörmlands 100 och Park till Park-loppet, lansera Mineral Brewing och ibland en och annan pop-up-middag eller event
Något de flesta inte vet om mig eller en oväntad egenskap: Jag var väldigt blyg som yngre. Att jobba med mat och event har hjälpt mig att bli mer trygg i mig själv.
Jag gillar vin, särskilt till mat. Oftast rött – allt från rejält och klassiskt till lätt och lite funky.
Jo, det blir ofta en öl. Jag saknar pubkulturen i England, där det mer handlar om det sociala. Men ett glas vin då och då är inte fel det heller.
Just nu går det mesta av min tid till att bygga loppen och ge deltagarna en så bra upplevelse som möjligt — 25 år i fine dining lärde mig att detaljerna spelar roll. Matlagning sitter ändå kvar i kroppen. Efter så många år är det nästan som terapi att kliva in i köket igen. En skön kontrast till resten av kaoset
Mineral Brewing började som en idé för några år sen när vi läste om hur alkoholfri öl kan hjälpa kroppen återhämta sig — särskilt med tanke på kolhydraterna och mineralerna den innehåller. Vi tänkte, varför inte göra en som faktiskt smakar gott och är framtagen just för efter träning? Recovery Lager är bryggd med extra mineraler och kolhydrater för att hjälpa kroppen att återställa sig. Den är lätt, fräsch och riktigt god direkt ur kylen efter ett pass
Att mat och rörelse ska kännas bra. Det behöver inte vara så komplicerat. Ät riktig mat, rör på dig och njut av båda. Inga mirakelpulver, inga konstigheter — bara bra mat lagad från grunden. Lite som Michael Pollans klassiska citat: “Ät mat. Inte för mycket. Mest växter.” Det sammanfattar boken ganska bra.
Pasta funkar, men jag brukar köra ris eller potatis med något enkelt som ägg eller grillade grönsaker. Jag tycker vi ofta överdriver det där med kolhydratladdning. Jag försöker fylla på gradvis dagarna innan, sen äta ganska lätt dagen före — hatar att känna mig tung på startlinjen. Det handlar mer om vad kroppen är van vid än att hitta den “perfekta” uppladdningsmaten.
Jag borde kanske säga något långkokt över öppen eld, men ärligt talat gillar jag att hålla det enkelt. Tunnbröd med ost, pickles, kanske lite hummus — sånt man bara kan slänga ihop snabbt utan krångel. Det känns ändå som en riktig måltid, utan att behöva stå och vakta elden.
Jag har nog ingen signaturrätt – det beror på humöret. Men en långkokt lammbog med en syrlig grön sås och lite meze är en klassiker jag ofta återkommer till. Till det blir det antingen ett lätt rött vin eller en kall öl, beroende på stämningen.
Jag kan sakna precisionen och råvarorna från fine dining ibland, men det jag uppskattar mest nu är att laga en avslappnad middag till familj och vänner, med ett par glas vin. Enkelheten i att dela bra mat med människor man tycker om är det som gör mig gladast nuförtiden.
Det finns så många att välja på, men jag ser mest fram emot att se mina barn växa upp och bli sina egna personer i den här snurriga världen — och förhoppningsvis dela ett glas eller två med dem längs vägen.
Just nu försöker jag fokusera på att göra det jag redan gör så bra jag kan. Jag har en tendens att ta på mig för mycket, men vill försöka vara mer medveten om vart jag lägger min energi. Men det jag verkligen ser fram emot just nu är att stötta min son Walter när han ska bestiga Kebnekaise för Barncancerfonden i sommar. Det är ett stort ögonblick för honom, något han planerat länge — och jag är så glad att få vara med på den resan.
Vin: Rött
Öl: Guinness, men jag gillar verkligen en belgisk saison när det blir varmare ute
Drink: Jag är ingen drinkperson egentligen, men en G&T är alltid gott
Pizza: Allt från min vän Olles restaurang, Babette
Snacks: Problemet med att springa långt är att man vill ha alla snacks
Återställare: Jag försöker undvika att hamna där, men ett kallt dopp och kaffe brukar göra susen
Ett lättare rött vin på druvan pinot noir, som vi gissar faller Billy helt i smaken, vinet ska dessutom serveras svalt för maximal fräschör. Avsändare är artisten Petter som förutom allt annat han sysslar med också har en passion för att springa och arrangerar ett eget swim-run-lopp.
"Pavan uppvisar druvtypiska inslag av både tranbär, hallon och mogna jordgubbar men även körsbär och en viss örtighet som sammanflätar de bäriga smakerna. Josigt och med hög klunkvänlighet." / Jenny Asplund
En gin från Billys hemland, dessutom en prissänkt sådan, kvalar in för att få göra sällskap med tonic, is och citron i en klassisk Gin&Tonic. Precis som på puben!
Det känns givet att langa upp ett vin från en annan stjärnkock här. Ett elegant men ändå rustikt rött rhône-vin som passar till mycket. Från lånkoket till biff med bea.
"Det här vinet är framtaget i ett samarbete mellan kocken Björn Frantzén som bland annat driver tre-stjärniga restaurangen Frantzén i Stockholm och Ian Cauble med titeln master sommelier. Två smaksäkra herrar som med det här vinet prickat helt rätt." / Gunilla Hultgren Karell