Casa Nero Blanc de Blancs

Vi som var med innan det svenska vinundret såg sin början på sjuttiotalet minns med fasa Carneval, Opera och Chevalier de Malte, tre återkommande inslag när det gällde bubblande ungdomsfylla med YPK-faktorn (= yrsel per krona) som enda argument. Det var då det och i det perspektivet kan jag inget annat än häpna över att det går att göra ett fullgott, sprudlande vin till rena rama inköpspriset. Doften är klingande ren, utan den tvåliga karaktär som kännetecknade forna dagas budgetbubbel. Allt förpackat med en lyxig etikett som inte skäms för sig när gästerna är många och törstiga, men vinbörsen inte förmår några excesser.

Så klart ska du inte jämföra med champagne och det är heller inte helt torrt på tungan, men det garanterar att vinet kommer att slinka ner med expressfart så köp några flaskor extra. Kyler du det dessutom väl kommer inte ens den mest förhärdade vinsnobben att opponera sig, utan bara brista ut i en lovsång till vinets välgörande egenskaper.