Castelcaia

Salice Salentino är den italienska ’stövelklacken’ Salentos absoluta och historiska stolthet. Ändå är det ett vin som tyvärr hamnat i bakvattnet när södra Italien på senare år gjort Primitivo till sin storsäljare. Här är druvbasen istället den sturska Negroamaro och det med besked! Castelcaia Riserva rymmer följaktligen såväl bett som struktur, något som vanligtvis saknas i viner under hundralappen. Bouqueten är mättad med mognadstoner och jag kan ana en extraktrikedom som följdriktigt visar sig prägla smaken starkt och ger vinet både längd och djup.

Jag drömmer mig tillbaka till en strozzapreti (pasta) i ett grovhackat mos på pepperoncinihet broccoli som smaksatts med olivolja, sardeller, vitlök och pecorino som jag serverades på mitt första och enda besök i detta vindistrikt. Lika gott smakar det till en vanlig köttfärssås (särskilt om du som jag adderar lite hackad kycklinglever till fläskfärsen) och mycket annat ur den italienska kokboken.

Ett oerhört välgjort, charmigt och snyggt vin från Apulien eller Puglia som regionen kallas på italienska. Vi befinner oss längst ner mot klacken av den italienska stöveln. Tänk mer åt det grekiska hållet snarare än Sicilien. Här är druvsorten Negroamaro hövding. Druvan trivs i det varma klimatet och är som gjord för de karga jordarna. En liten släng Malvasia på toppen ger oss en ytterligare aromatisk kyss.

Vinet har mognad men absolut inte för mycket. Packat med mörk fruktighet är det din bästa kompis till sommarens alla grillkvällar! Vinet har en mörk och tät färg. Doften är förföriskt snygg med ett fyrverkeri av mörka bär. Körsbär och björnbär är bara början. Toppnoter är kanel och örtighet påminnande om timjan och rosmarin och en hint av rivet apelsinskal. Smaken följer i samma spår och trots sina 14,5 procent är det välbalanserat och faktiskt lite finstämt trots att vinet vill vara en rustik buse. Allt sitter där det ska, det finns aptitretande och matvänlig syra, väluppfostrade tanniner och en lång eftersmak.

Vissa viner har förmågan att förflytta en till en annan plats. Jag tar en klunk och blundar. Då kommer varma medelhavsvindar och på bordet står grillad entrecote omgiven av likaledes grillade grönsaker som aubergine, paprika och zucchini. En tomatbaserad pasta med salsiccia får även en dyster och kylslagen februarikväll att kännas solig och vacker.

Bonusinfo är att fotbollsälskare känner till Lecce som kämpar på. Filmälskare vet, eller borde veta, att den antika staden Matera i närheten var skådeplats för en dramatisk biljakt i senaste Bond-filmen. Det här blev långt men vänta på den sista poängen. Vinet kostar 99kr!