Naudin Père & Fils

Det fanns en tid när pinot noir var liktydigt med röd bourgogne. Skälet kan nog sägas härröra från det faktum att pinotdruvan har en extremt kort pik mellan det omogna och det övermogna. I det första fallet blir resultatet snipigt, i det andra ett syltigt hopkok. Den är helt enkelt en stor utmaning för druvodlarna och därmed vinmakarna. Men utmaningar har sin tjusning och med bättre kunskap om både odling, skörd och vinifiering har det en gång så exklusiva pinotvinet blivit en forsande flod som rullat ut över vinvärlden.

I dag odlas Pinot Noir lite varstans och populariteten ökar stadigt, även bland oss konsumenter. Allt är förstås inte fullgott, men utbudet har mångdubblats och det i samma takt som prisnivån i Bourgogne passerat all rim och reson. För en knapp hundralapp får du här smaka en sydfransk variant där druvkaraktären känns igen och ger de typiska associationerna till skogshallon, mogna jordgubbar och svartvinbärsgelé.

Smaken är ovanligt stringent för pinoter i budgetklass, vilket jag uppskattar. Ännu är det så ungt att de klassiska mognadstonerna inte växt till sig, men det gör inget. På det hela taget är det ett utmärkt, seriöst och ärligt rödvin till fisk, fågel och ljust kött, utan att närmare gå in på någon absolut kravlista vad gäller menyn.