Kleine Zalze

'Pinotage älskar vilt!', konstaterade jag senast jag provade detta vin och hela lagret försvann i ett nafs. När jag nu smakar dess uppdaterade årgång kan jag direkt konstatera att omdömet står sig. Att vi dessutom är mitt inne i det vilda kökets högsäsong gör inte lockelsen mindre och jag låter gärna mina gäster njuta av detta vin som mer än de flesta ackompanjerar de speciella och uttrycksfulla smaker som du hittar i såväl det vilda köttet som i dess kryddor och tillbehör.

Om jag därför får beskriva det hela i målande termer, så hittar du såväl enbären som rönnbärsgelén i doft och smak. Här finns kryddpeppar och lagerblad, det som kallas 'undervegetation' på vinspråk och liknar en vandring genom skogen en fuktig höstdag, trattkantareller och en och annan rödbeta, morot och rotselleri. Det är många associationer, men också ett smakrikt, sammansatt vin – utan att det för den skull blir svårsmält eller baktungt. Tvärtom är det uppfriskande lätt och prestigelöst.

Ännu har det inte riktigt nått målsnöret, men det är på god väg och kan med fördel sparas även till nästa viltsäsong. Syran är initial, men eftersmaken desto längre och det på ett sätt som gapar efter ännu en klunk.

Gissningsvis vet du redan att Pinotage är en druvsort som är unik för Sydafrika. En specialitet, om du så vill, och en korsning av de två europeiska druvsorterna Pinot Noir och Cinsault, den ena känslig för värme, den andra desto mer tålig och i kombination en druva med helt egna förtjänster. Till vilt är Pinotage svårslaget, mycket därför att den bjuder både saftighet, skärpa, syra och en örtighet som bär likheter med de enbär som ofta ingår i viltköket. Pinotage var länge en favorit på den svenska vinrepertoaren, men har fallit i skugga på senare år. Desto mer glädjande är det att återupptäcka detta vin! Som att träffa en gammal vän som du inte mött på länge. För att sammanfatta det hela och travestera en sliten klyscha: Pinotage älskar vilt!

Sydafrika är landet som ligger på många människors önskelista att besöka och då inte enbart för dess natur och hav utan även tack vare den mat- och vinkultur landet besitter. Vad gäller viner från landet har de länge varit omåttligt populära bland oss svenskar och lär så förbli.

Och nu till dagens etymologiavsnitt. Pinotage är en korsning av druvorna pinot noir och cinsault som skapades i början av 1900-talet i Sydafrika. Cinsault kallades tidigare hermitage i landet vilket förklarar logiken bakom druvans namn. Druvan planteras nästan helt uteslutande i det sydligaste landet i Afrika (med några få undantag) vilket gör den till en spännande företeelse.

Kleine Zalze Pinotage är en mycket trevlig bekantskap med dofter och smaker av röda bär och då främst hallon, plommon och saftiga vinbär. tiden på ekfat ger upphov till inslag av mörk choklad och mocca som bildar en härlig kombo med de bäriga tonerna.

Det här dricker jag mer än gärna och varför inte i sällskap med sydafrikansk BBQ sk ”braai” framför ett bandat avsnitt av ”Ett med naturen”, förslagsvis ett avsnitt som utspelar sig på savannen.