Brigaldara

Jag blir lika glad som vanligt när jag får smaka en ny årgång av detta vin! Skälet ligger i att det är en av de få ripassoviner som verkligen håller måttet och inte har förfallit till ett knäckigt russinavkok. Visst finns här både solbrända och torkade druvaromer, men det är precis som det ska vara och utan att det hela går över styr. Smaken är tillräckligt stringent för min smak, inte överdrivet fyllig och med en tydlig, attraktiv arom som stammar från lufttorkade skal, kärnor och stjälkar.

Det smakar utmärkt, utan att du behöver fundera närmare på vad du ska servera det till, även om jag plikttroget väljer något ur den italienska kokboken. Pizza, pasta, osso buco, saltimbocca och grillad kyckling med råstekt rosmarinpotatis, till och med vitello tonnato, får sig en rejäl skjuts med Brigaldaras superripasso i glaset.

Vinregionen Veneto är hemort för den amarone som så många, inte bara i Sverige, sätter i främsta rummet när det kommer till vinupplevelser. Så är också dess bitterljuva smakprofil något alldeles eget, ett resultat av att druvorna lufttorkas innan jäsning.

När Vinbörsen i höstas tipsade om vinhuset Brigaldaras amarone blev det en riktig tjurrusning till Systemet. Här tar vi ett steg tillbaka och tipsar om husets mer plånboksorienterade ripasso, ett vin som rymmer både grundvinet valpolicellas saftiga körsbärstoner och amaronens karaktäristiska kryddighet. Något kompromisslöst lagringsbehov föreligger inte i detta fall. Du kan dricka det i dag, men någon brådska är det verkligen inte. Ett par tre år, kanske mer, ska inte vara något problem.

Det hela börjar med en mustig, svartröd färg. En ung och mycket ursprungstypiskt tjusad doft med läckra körsbärstoner i mustig, välgjord ripassostil fyller i. På det en härlig och ärlig, väl sammansatt smak med uttalad ton av julrussin, utan att för den skull förfalla till den knäcksötma som präglar det stora flertalet, kommersiellt nedtyngda ripassoviner. Här bygger smaken på samma kännetecken som amarone, men utan dess bitterkärva ryggrad. Istället får du njuta av ungdomliga, fruktiga och fräscht bärtonade aromer som lockar och passar utmärkt till all rödvinsmat, inte bara ur den venetianska kokboken, och förmår pressa sig ännu ett snäpp uppåt om vinet dekanteras en halvtimme i förväg och får lufta behagen i en vacker karaff.

Generös och lite mustig stil med drag av mogna hallon, körsbär, vaniljkrydda och en uppiggande pepprighet. Smaken balanseras snyggt av en frisk fruktsyra och tanniner som ger ett litet angenämt bett i eftersmaken. Fint exempel på ett ripasso-vin som varken är för mycket eller för litet.

Ripasso är en populär vinstil som tagit världen med storm. Ofta går vinet under benämningen amarone light men det kan vara lite missvisande och vintypen klarar sig själv utan att behöva jämföras med det dyrare, mäktigare amaronevinet. Ripassometoden går i korthet ut på att ett rött valpolicella-vin får en andra jäsning med rester från amaronetillverkningen som ger fyllighet och energi till vinet.

Det här ripasso-vinet har en härlig generositet och smakrikedom och är fantastiskt gott till exempelvis en grillad köttbit med grillade grönsaker, örtsmör och pommes.