Masi Campofiorin 2023

Kritiken mot ripasso delas i högsta grad av detta vins skapare Sandro Boscaini. Det intressanta är då att det var just han som återlanserade detta uråldriga begrepp i Valpolicella. Länge försökte han skydda beteckningen som ett eget signum för Masi Campofiorin, men när det visade sig omöjligt raderade han ripasso från etiketten och skruvade upp kvaliteten ytterligare. I dag görs Campofiorin på druvor som lufttorkats med samma skicklighet som i Masis amarone, men kortare tid och utan dess bitterljuva ädelsötma. Det är saftigt och lättgillat, utan att på något sätt vara tillgjort eller kommersialiserat och har alltid hört till den absoluta eliten vad gäller prisvärde, så även i den aktuella årgången som jag rankar som en av de bättre.

Färgen är gnistrande granatröd, vacker som en briljant. Doften är lika fräsch med fina körsbärstoner i frisk balans med en aptitretande skalton. Smaken bygger på samma grundämne som Bonacosta ovan, men har extra allt i varje droppe! För dig med framtidstro finns det dessutom på generös magnumbutelj för 269 kr och förtjänar då att läggas undan både tre, fem och (om lagringsutrymmet är svalt och mörkt) tio år.

Med tiden kommer komplexiteten att växa till sig, nyanserna förfinas och den unga frukten att övergå i en mer knäckig elegans med ett spektrum som sträcker sig från tryffel och mylla till torkade rosor. Att utnämna det till ett stort vin för en liten slant är i hög grad befogat, i den bemärkelsen att du här har ett ärligt och ambitiöst, till fullo klassiskt italienskt rödvin och jag serverar det med glädje, inte bara till italienska specialiteter, utan lika gärna till andra kokkonster där ett glas rödvin sitter finfint.