Monkey Shoulder

Det svenska whiskyintresset svämmar över alla brädder och här får landets alla aficionados ett måste till nästa provning. Detta är nämligen en ’blended malt’ (det som förr kallades ’vatted malt’). I klarspråk betyder att den är sprungen ur flera destilleriers maltwhisky, nog så ovanligt och just därför extra lockande (ej att förväxla med blended whisky som förutom maltwhiskyn innehåller ren, lagrad sädeswhisky).

Nu är det i och för sig inte för oss whiskynördar Monkey Shoulder skapats. Snarare är den ämnad för en bred repertoar och inte minst för att utgöra den spirituella basen i klassiska whiskydrinkar som Old Fashioned, Manhattan, Rob Roy och Rusty Nail. Bakom etiketten hittar vi familjeföretaget William Grant & Sons, en av den skotska spritindustrins giganter. Under detta paraply hittar vi också de tre maltdestillerier som gissningsvis levererar råspriten: Glenffidich, Balvenie och Kininvie.

Så såg det åtminstone ut när denna maltwhisky lanserades. I dag är receptet hemligt och över huvud taget är Monkey Shoulder i alla delar, utom dess användning, inpyrt i dimma. Fråga mig inte varför, men det öppnar förstås fantasins portar för alla oss som älskar att sätta ord på det vi har i våra glas. Namnet Monkey Shoulder förtjänar en förklaring: En ledtråd hittar du på flaskan där tre apor böjer rygg längs buteljens axlar. Det hela bygger på den yrkesskada som förr kunde drabba arbetare efter att i årtionden ha vänt det groende kornet under dess omvandling till malt. Den böjda ryggen fick armarna att nästan släpa i golvet och åkomman döptes till just monkey shoulder. Samma effekt kan drabba den som tittar för djupt i glaset, säger etiketten, så ta’t lugnt!

Under korken hittar du en helt ren och högst delikat maltkaraktär som drar mot säd eller bröd. Det hela ackompanjeras av en tydlig, lite rostad och karamelltonad, ekig vaniljsötma från lagring på före detta amerikanska bourbonfat. Monkey Shoulder är elegant och aptitretande på egen hand (möjligen med en droppe vatten i, men definitivt utan is!) och som förväntat passar den förträffligt i en fräsig cocktail. Tilläggas kan att Monkey Shoulder även finns i en rökig variant som kan vara värd att leta efter utomlands.

I min bok Styrkans Magi om all världens spritsorter finns ett foto på en flaska maltwhisky från samma källa, William Grant, framställd på samma sätt under den amerikanska Förbudstiden då myndigheterna fåfängt försökte stävja den förbjudna fruktens lockelse. Det lyckades som bekant inte och på ryggetiketten deklareras att denna whisky är avsedd ’for medical purposes and family use’. Detsamma kan sägas gälla Monkey Shoulder som definitivt gör gott inombords och helst ska drickas i samkväm med nära och kära. Sláinte!