Ända sedan min första resa till Chile för 30 år sedan har jag älskat detta land, utnämnt till Vinets paradis; av vingurun Miguel Torres. Skälen är flera och jag ska inte dra dem alla, utan kan konstatera att detta är ett utmärkt smakprov på vad tiden efter Pinochet medfört i den chilenska vinindustrin. I det ligger inget politiskt ställningstagande, utan bara ett konstaterande att när exportsanktionerna kunde läggas i träda ökade ambitionsnivån hundrafalt i vinhusen som snabbt ställde om från tetra till kvalitetsvin. Historien bakom detta vin står att läsa (på svenska!) på den informativa ryggetiketten och inte heller det behöver upprepas här. Låt mig istället konkret beskriva karaktären som ett i hög grad fullmatat, cabernetdominerat rödvin med diskret tillskott av den knäckiga Merlot, den köttiga Syrah och den eldiga Grenache, lagrade på fat till en mäktigt mockarostad enhet. Resultatet är tveklöst övertygande och absolut förföriskt i modern, läckert designad stil som mycket väl kan utvecklas i både tio och tjugo år, om bara de rumsliga förutsättningarna är uppfyllda.